Uppsatsen undersöker huruvida det finns gotik i Bulgakovs Mästaren och Margarita. Eftersom jag inte vill placera in romanen i den gotiska genren tas även problematiken med genreindelning upp. I analysen tas händelser från boken upp och prövas mot olika teoretikers definitioner av gotik som litterär genre. Där framgår det att det finns en mängd gotiska inslag men att mycket av det beror på vilken teoretiker man väljer att följa och hur man som läsare tolkar de olika händelserna. Det framkommer även att det finns problem med att sätta in en roman i endast en genre och därför väljer jag att inte kategorisera romanen som gotisk utan endast kalla händelserna för gotiska inslag..

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på hur några lärare som arbetar i grundskolans tidigare år ser på användandet av engelsk skönlitteratur i undervisningen samt hur denna definieras och används.Arbetet är ett kvalitativt arbete och datainsamlingen har skett genom intervjuer, observationer samt utvärdering och reflektioner av egen undervisning inom ämnesområdet. Valet att kombinera olika metoder har tillfört arbetet ett ytterligare djup vid analysen. Att genomföra egen undervisning har bidragit till större insikt kring de resultat som framkommit genom de övriga datainsamlingarna och jag upplever att jag kunnat sätta detta i relation till informanternas egna upplevelser. Resultat av samtliga undersökningar pekar på att användandet av engelsk skönlitteratur redan från grundskolans tidiga år är möjlig och att skönlitteraturen kan vara fördelaktig i språkutvecklande syfte. Resultaten pekar även på att definitionen av vad som är skönlitteratur och hur man arbetar med den skiljer sig åt mellan respektive informanter. En slutsats man kan dra av arbetet är att användandet av läromedel och icke autentiska texter är vanliga i engelskundervisningen i grundskolans tidiga år..

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mitt författarskap, dess litterära språk och plats i den samtida litteraturen, genom att analysera min novell ?När hedningen kom till byn?.Undersökningen består av översikter över de genrer jag tycker min text passar inom: magisk realism, norrländsk litteratur och skräcklitteratur; undersökning av författares verk som har influerat mig och varit representativa för den genre de skriver inom; mina kurskamraters och handledares reaktioner och konstruktiva kritik på novellen.Resultaten av genreundersökningarna visar hur jag använt eller inte använt mig av respektive genres olika särdrag och markörer samt hur min text förhåller sig till dess samtida författare. I undersökningen av skrivprocessen framgick textens styrkor och svagheter.Mina slutsatser är att genrebestämningen av novellen är beroende av med vilken blick man väljer att läsa texten. Jag upptäckte också att jag delvis följer de traditionella skrivmönstren inom respektive genre samtidigt som jag har min egen särprägel och ton samt sätt att framställa en text..

I denna studie undersöker jag Carina Rydbergs skildring av "dålig" sexualitet. Jag gör en närläsning av Rydbergs roman Månaderna utan R. Läsningen utgår från Michel Foucaults och Jacques Derridas dekonstruktionsteorier samt från Judith Butlers genusteorier. Jag undersöker huruvida romanen kan läsas som gotisk, huruvida Rydberg kan sägas luckra upp gränsen mellan "god" och "dålig" sexualitet, samt huruvida hon skildrar sadomasochistiska kvinnor som subjekt.Jag kommer fram till att Rydberg kan sägas luckra upp gränsen mellan "god" och "dålig" sexualitet och att hon, genom att skildra sadomasochistiska kvinnor som subjekt, stör könade sexualitetsnormer. Häri ligger Rydbergs subversiva potential.

I denna uppsats beskrivs en studie av attityder till brytning. Genom ett masktest har attitydernatill finsk och engelsk brytning hos ett femtiotal gymnasieelever på en skola i Mellansverigeundersökts. I en enkät har eleverna angett bedömningar av egenskaper hos sex påhittade läraresom ansöker om att bli deras nya samhällskunskapslärare. Dessa sökande har bedömts utifrånröstprov. En av dessa har talat med stark finsk brytning, en med stark engelsk brytning, en medlätt engelsk brytning och tre har talat standardsvenska.

Denna uppsats undersöker vilka litterära gotiska motiv och begrepp som rockbandet The Cure använder sig av i sin visuella estetik, närmare bestämt i tre av deras musikvideor: "Charlotte Sometimes (1981), "The Lovecats" (1983) och "Lullaby" (1989). Analysen och undersökningen utgår från teorier kring semiotisk bildanalys samt ett intermedialt perspektiv där det tidigare skrivna ordet transformeras till visuella bilder. Andra teoretiska inriktningar som används i denna text är bland annat genusteorier kring receptionen av bilder samt ett psykoanalytiskt perspektiv där främst det undermedvetnas funktion inom den litterära texten granskas. Undersökningen kring och om gotiken utgår ifrån Mattias Fyhr definition av den litterära gotikens kännetecken. Undersökningen visar att The Cure använder sig av typiska gotiska motiv och könsstereotyper i sin visuella estetik men anpassar samt omvandlar gotikens uttryckssätt till att fungera i en postmodern kontext.

I denna uppsats undersöks skillnader i tempus mellan en engelsk populärvetenskaplig bok och dess svenska översättning, Karen Armstrongs A History of God (1993) - Historien om Gud (1995). Uppsatsen syftar dels till att upptäcka generella skillnader i användningsområden mellan engelska och svenska när det gäller specifika tempus, dels till att undersöka huruvida ändrat tempus kan innebära att den semantiska ekvivalensen rubbas. Som teoretisk modell används Reichenbachs modell för att beskriva hur tidsrelationer beskrivs i språket med hjälp av tempus. Undersökningen visar bl.a. att det finns en tendens till att dåtidstempus i den engelska källtexten ofta ersätts med presens i den svenska måltexten..

Uppsatsen undersöker på vilket sätt konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larsons konst influerats av epoken romantiken samt om deras bildkonst kan ha kopplingar till den gotiska litteraturens tematik..

Det engelska språket har sedan efterkrigstiden haft en allt större inverkan på svenskan, bl.a. genom att vara det främsta långivande/lånförmedlande språket. Med dessa nya lån följer ofta svårigheter att anpassa orden till svensk grammatik. Målet med min uppsats har varit att undersöka hur engelska inlånade substantiv böjs i plural på svenska: vilka böjningsformer som används, huruvida engelsk eller svensk böjning används oftare, vad försvenskad stavning har för betydelse för pluralböjningen, och om språkbrukare upplever pluralböjningen som något problematiskt. För att besvara dessa frågor genomfördes en undersökning av språket i bloggar samt en enkätundersökning.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen och att jämföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nå föreskrivna mål i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen på gymnasienivå ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och några språkundervisningsmetoder. Faktorer som påverkar grammatikundervisningen beskrivs också. Själva undersökningen bestod av en genomgång av de nationella styrdokumenten gällande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielärare. Resultatet visar att grammatikens roll inte är tydlig och preciseras inte i styrdokumenten.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Hans LandqvistExaminator:.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett tidigare outforskat område, nämligen de gotiska dragen i Tove Janssons Muminböcker, med fokus på Småtrollen och den stora översvämningen. Skräckgenren har tidigare kopplats samman med både Jansson och hennes Muminböcker, fast aldrig förr genom ett gotiskt perspektiv. Därför lyder frågeställningen som följer: Vilka gotiska drag förekommer i Tove Janssons Muminböcker, framförallt i Småtrollen och den stora översvämningen? Hur framställs, och vilket syfte har, dessa gotiska drag?Gotiska drag står i fokus för närläsningen, vilket är metoden jag använder mig av i min analys. Jag använder en definition av termen gotik, presenterad av Mattias Fyhr, som innebär att jag kommer att söka efter drag som berör subjektivitet, avsaknad, förfall, undergång, olösbarhet och labyrintism.

BAKGRUND: Inom språkundervisningen är kommunikationen mycket viktig. Det visas i olika studier att elevernas språk utvecklar sig genom att de får möjlighet att använda sitt muntliga språk, dvs. att lärare och elever använder målspråket i undervisningen. Många språkforskare hävdar att såväl engelskundervisning som undervisningen av moderna språk bör ske på målspråket. Vår erfarenhet är dock att kodväxling, dvs.

I uppsatsen ifrågasätts den svenska lagstiftningen gällande tvångslikvidation på grund av kapitalbrist enligt 25:13-20a ABL. Lagstiftningen utreds utifrån det medansvar som kan åläggas styrelsen vid kritisk kapitalbrist och de krav på agerande från styrelsens sida som lagstiftningen ställer. Uppsatsen fokuserar på hur lagstiftningen påverkar borgenärsskyddet och borgenärernas intresse av att få sina fordringar betalda. Som alternativ till den svenska lagstiftningen presenteras den engelska regleringen som kontrollerar styrelsens agerande vid kapitalbrist i aktiebolag, section 214 IA, ?wrongful trading?, samt den engelska ?common law?.

In this essay, I make a queer feminist analysis of Mats Strandberg?s and Sara Bergmark Elfgren?s teenage novel ?Cirkeln?, which is about six teenage girls who learn that they are witches with a mission to save the world from demons. Using Judith Butler's theories, I examine the norms of sex/gender, ethnicity, class and sexuality found in the text and how these standards are created. I also analyze whether, and if so how, these standards may change when the magical elements enter the text.I also discuss the fact that older Gothic novels with magical elements often have been regarded as queer through history. .